Malin Josefsson

Sedan sist har följande hänt:

1. Jag har fått tillbaka min gamla hårfärg, och kan därmed konstatera att jag har roligare som blondin. Jag var inte riktigt mig själv under de två månader då håret var mörkt, så nu känns allting mycket bättre.

2. Jag har upptäckt konsten med att shoppa online, och smidigt är ju bara förnamnet. Frågan är varför jag inte har börjat tidigare? Nu vill jag aldrig sluta! Jag skulle kunna sitta framför datorn och handla hela dagarna. Ja, om jag var ekonomiskt oberoende alltså. I detta nu sitter jag faktiskt och väntar på två skor och en jacka som förhoppningsvis kommer landa på min veranda någon gång nästa vecka.

3. Jag har fullt upp med att plugga ihop mina credits som jag behöver för att få stanna längre. När jag säger plugga, så menar jag träna. Jag skrev bara upp mig på exercise klasser för vem har tid med hemläxor egentligen? Min favorit kurs är african drumming som jag berättat om. Läraren har erbjudit mig att åka med honom till Ghana i Juni för då ska han hem och hälsa på sin familj. Han försöker även övertyga mig om att uppträda tillsammans med honom på en klubb i SF nästa helg. Nej, det är inget skämt. Antingen är jag en förbannat talangfull trummis, ett sjuhelsikes bra sällskap eller så har alla andra bandmedlemmar hoppat av.
Den näst bästa kursen heter Cross Fit. Det är en träningsform där man tränar stenhårt under tidspress. Första lektionen jag hade varade i 7 minuter och jag har aldrig i hela mitt liv haft sån träningsvärk. Andra lektionen varade i 19 minuter och dagarna efter den kunde jag inte gå i uppförsbackar utan att skrika av smärta. Ni kan tänka er hur vältränad instruktören är.

4. Jag och familjen har bestämt att jag ska förlänga med 6 månader. Det betyder att jag kommer hem i oktober/november någon gång.

5. Min Cross Fit tränare har erbjudit mig ett jobb som gymnastikledare. Om jag vill stanna längre när jag är färdig med mitt nuvarande jobb så kan hon hooka mig up. Jag ska såklart inte göra det, men det känns väldigt coolt att veta att jag skulle kunna ha ett litet jobb om jag ville.

6. Det är underbart väder så jag har återigen tagit upp min vana att ligga ute och sola ett tag innan jag börjar jobba. Vi snackar runt 20 grader och strålande sol.

7. Jag har äntligen lyckats odla fina naglar! Dom är hårda, går inte av och flagnar inte. Det låter förmodligen inte alls som en big deal, men då ska ni veta att jag alltid har haft världens sämsta naglar. Men dom dagarna är förbi!

8. Vi har hängt en del i biomörkret det senaste. Vi har till och med utnyttjat systemet som innebär att man kan köpa en biljett, och sedan se så många filmer man kan med innan man skäms. Man får inte göra så men det är ingen som håller koll. Titlar värda att nämna: Love and other drugs. Jag minns inte jättemycket mer än att den var skitbra och att jag inte kunde sluta gråta när den var slut. 127 hours. James Franco är fenomenal och även den filmen krävde att vi satt kvar flera minuter efter slutet för att torka tårar, snor, spya och allt annat som framkallats. Black Swan. Blew my mind.

9. När jag och Missy var i parken tidigare idag så hängde det en liten kille i klätterställningen och bara svingade sig fram och tillbaka samtidigt som han upprepande namnet "Timmeeey". För en sekund trodde jag att dolda kameran var i närheten. Jag fnissade jättemycket och önskade att alla South Park fans skulle vara närvarande.

10. Sist men inte minst: I'm going to Vegas, baby! Elins kanonsnälla värdfamilj har gett henne en resa för två till Vegas över hennes födelsedag. Oh, heck to the yes!

Det blir ett bildlöst inlägg för jag är lite lat och ganska trött.

I helgen var det återigen utgång, dans och party för hela slanten. Vi har lovat att försöka spara våra pengar, men det slutade ändå med att vi satt och nätshoppade en lat lördagsmorgon i min säng. Så snart trillar det in två par skor och två toppar i garderoben. Och här sitter jag och funderar på var min veckolön tar vägen?



Ja, ni ser ju själva hur rolig jag måste ha sett ut efter en natt på dansgolvet.

För en timma sen kom jag hem från en ny klass som jag ska ta i sex veckor. Den heter African Drumming & Dancing, och det är den roligast klass jag varit med om! Instruktören kommer från Ghana och vet verkligen vad han sysslar med. Han välkomnade mig med en stor kram, gav mig en trumma och bad mig att spela ett litet beat för honom. I mitt gångna liv har jag sammanlagt trummat under en sisådär 5 minuter, så jag hade inte direkt mycket att komma med. Jag slog lite på locket, rörde huvudet i takt och försökte få det att låta coolt. Han nickade lite och gick sedan vidare till nästa person, och jag kände direkt att han inte var så imponerad.  

När vi väl kom igång skulle alla spela samma beat ihop. En bit in i övningen så ber han oss att sluta. "Är det någon som har lite svårt att hänga med? Det låter nämligen lite konstigt härifrån", säger han och pekar åt mitt håll. Där sitter jag helt förvirrad och förmodligen högröd i ansiktet. Jag missade att lyssna när han gick igenom intruktionerna så jag trummade lite på måfå, helt övertygad om att ingen skulle märka något. Men det undgick minsann inte experten inte. Han visade snabbt hur jag skulle göra, och efter det var jag faktiskt hur duktig som helst! Lätt bäst i klassen.

Denna veckan är barnen lediga från skolan. Det innebär att jag måste vara extra kreativ och underhållande så att dom blir trötta och sover på natten. Idag försökte vi oss på lite ice skating i en stor park. Det mina vänner, var hysteriskt roligt! Det var väldigt bra att ha med sig barnen för alla verkade anpassa sig efter oss, så vi hade hur mycket plats vi ville även fast det var knökat runtom i rinken. De första fem minuterna stod de fastklistrade vid räcket, men efter lite övertygande ord från supernannyn så vågade de sig på några stapplande steg. G-money åkte iväg som ett proffs, medan Missy tog det lite lugnare och höll mitt tempo. Hon trillade hela tiden, men skrattade för fullt varje gång rumpan slog i isen. Jag däremot trillade inte en enda gång och det måste jag säga är ganska skickligt när jag faktiskt hade två barn som grep tag i mig så fort deras balans försvann.

Imorse gick jag upp tidigt för att ta en shoppingrunda och hitta min nyårsblåsa. Jag blev lite stressad och köpte en alldeles för dyr klänning, vilket jag förmodligen kommer ångra nästa år, men nu känns det helrätt och jag är kanontaggad! När jag kom hem och visade upp den för familjen så fick jag följande kommentarer. Min värdmamma: "Mmmm hubba hubba sweet mama baby! Whop whop!" Min värdpappa: "Nice, but where's the rest of the dress?" G-man: "Oooh Malin that is one sexy dress!"



Imorgon åker vi till SF och det kommer bli galet!

Nu är vi hemma från vår långa semester. Igår kunde vi för första gången njuta av vädret i Disneyland. Vi slapp bära på dyngblöta regnjackor och vi kunde faktiskt sitta ner i sätena utan att få en genomblöt rumpa. Det var även första dagen på hela veckan som de inte ställde in fyrverkerierna, och det var en väldig tur att vi inte missade det för den showen var inte att leka med. Det sköts raketer samtidigt som snökanonerna sprutade låtsaspuder över folksamlingarna. Hör och häpna, men det var då jag insåg att jag faktiskt saknar snön. Det var många, många år sedan som jag uppskattade snön och mamma har alltid sagt "Om du skulle leva någonstans där det aldrig skulle snöa så kan jag lova att du skulle sakna det". Jag svarade alltid "Nej det skulle jag inte alls. Det vet väl jag bäst själv. Jag hatar snö." Men som vanligt har mamma alltid rätt, och nu sitter jag här och önskar att det åtminstone kunde komma ett litet lager snö så att vi också kan få en vit jul. Det lär inte hända.






Semestern var helt underbar, och på något sätt känns det som att hela familjen verkligen var ledig. Föräldrarna tyckte att jag mestadels tog hand om barnen, medan jag tyckte att det var tvärtom. Det är vad jag skulle vilja kalla utmärkt samarbete.

Nu måste jag verkligen sova för barnen lär väcka oss omänskligt tidigt imorgon. Tomten har förhoppningsvis lämnat massa paket under granen som ligger och väntar på att bli öppnade.

Imorgon väntar sista dagen på vår semestervecka. Det ska äntligen bli fint väder så vi ska leka på Disneyland från tidig morgon till sen kväll. Därefter börjar den långa bilresan hemåt.

Igår kollade vi läget i nöjesparken som ligger vägg i vägg med Disneyland. Den heter California Adventure och är enligt mig mycket coolare. Åkattraktionerna är snabbare och högre, och det finns massa gratis shower att titta på. Vi har en liten Aladdin fantast i familjen så därför var vi såklart tvugna att se den Aladdin baserade musikalshow som spelades i parken. Den var hysteriskt rolig och vi skrattade fram magmuskler vi inte visste fanns. Alla utom Missy - hon som vanligtvis älskar allt som har med Aladdin att göra. Hon satt från början till slut med pekfingrarna djupt innborrade i öronen och såg livrädd ut. Men det var nog lika bra för hon hade förmodligen inte uppskattat skämten där anden gjorde narr av Lady Gaga, bebisar och allt annat hon gillar.

Jag älskar bergochdalbanor, men innan vi kom hit var jag lite orolig att jag bara skulle kunna åka tråkiga och barnvänliga åkattraktioner eftersom att kidsen är ganska små. Men icke sa nicke! Till min förtjuselse så är G-man väldigt modig för sin ålder och vill prova alla de läskiga banorna tillsammans med mig. Inte för att jag inte gillar merry-go-rounds, tekopparna och chu chu trains men jag blir så himla lätt yr bara.

G-money och Maliniski

Jag är som bekant fruktansvärt dålig på bowling, och idag fick jag det bekräftat ännu en gång. Jag och barnen åkte till den lokala bowlinghallen tidigare ikväll. Vi bad om att få "rännskydd" så att barnen (inklusive jag) kunde få ner några käglor i alla fall. Vi hade jättekul, ända till jag kollade på resultattavlan och såg att G-money låg långt före mig poängmässigt! Såhär får det ju inte gå till, tänkte jag och gjorde allt för att öka mina chanser. Jag gjorde skojiga distraherande ljud när det inte var min tur, lurade honom att slänga klotet på fel bana osv, men ändå vann han över mig. Den killen har utan tvekan en framtid inom bowlingvärlden kan jag säga.

Missy hade the time of her life. Ibland blev hon lite väl exhalterad och kastade mer än ett klot åt gången, och allt som oftast råkade hon slänga iväg bollarna på någon annan bana. Lyckligtvis hade vi inga bowlare jämte oss, och personalen var överseende så det var ingen skada skedd.



Nu måste jag verkligen sova för väckarklockan ringer om 4 timmar. God natt!

Jag överdriver ju inte när jag säger att jag har världens sötaste värdbarn.





MISSY:
Ålder:
3
Favoritsaker att leka med:
Hästar, bebisar, Batman, Spiderman, Iron man, lego, rymdskepp och annat kul hon kan hitta i sin brors rum.
Favoritfilmer:
Star Wars, Indiana Jones och Jurassic Park.
Favoritmusik:
Allt med Lady Gaga, Katy Perry, Usher, Neon Trees och Hoffmaestro.
Ord hon använder mest:
Why?
Favorisnack:
Gurka, bönor och allt annat som är grönt.
Sport:
Gymnastik 
Annat: 
Hon har en bebis som är döpt till "Baby I like it" efter Enrique Iglesias.
Hon har en pojkvän på preschool och dom har varit tillsammans skitlänge.




G-MONEY:
Ålder:
6
Favoritsaker att leka med:
Lego och army men.
Favoritfilmer:
Star Wars, Indiana Jones, Jurassic Park, Jaws och Harry Potter.
Favoritmusik:
Usher, Pitbull, Enrique Iglesias och allt annat som radion matar.
Ord han använder mest:
Awesome
Favoritsnack:
Fruit roll up
Sport:
Baseball, simning, fotboll och han ska börja med lacrosse och basket.
Annat:
Han är det artigaste barn som finns, hans ögonfransar är helt otroliga och han är jätteduktig på att läsa.





Jag älskar mitt jobb och min familj.

Jag har seglat under Golden Gate. Jag har alltså inte bara suttit med på en segelbåt, utan jag var faktiskt lite kapten när vi åkte under bron. Det är inte vem som helst som kan skryta med det inte. Vi blev medbjudna av ett gäng outstanding karlar som bor inne i city. Det dracks vin, det sjöngs, det dansades och det var väldigt trevligt. Vi tillämpade kanske inte riktigt alla sjöfartsreger, men vi bar åtminstone flytväst som ett gäng riktiga proffs.








Vi är allt bra coola faktiskt.

Idag har vi firat många amerikaners favorithögtid, nämligen Thanksgiving. Jag har förstått att den här dagen bara handlar om mat och tacksägelse. Därför förberedde jag mig genom att inte käka på hela dagen, och jag skrev även ett litet tacktal i mitt huvud ifall någon skulle undra vad jag var tacksam för. Jag kom vrålhungrig till middagen och bunkrade upp delikatesserna på min tallrik. Folk kollade på mitt lass med uppriktig förvåning och sa att jag aldrig kommer kunna äta upp allting. "Ha, ha, ha vänta ni bara", skrockade jag övertygande och klappade mig på magen. Efter två tuggor insåg jag att jag faktiskt inte var det minsta hungrig längre. Då låg sötpotatisen, potatismoset, kålen, kalkonen, tranbären, stuffingen, grönsakerna och brödet orörda på min tallrik och bara väntade på att få joina partyt i min mage. Man kan ju inte gärna lämna så mycket så jag höll god min och hävde ner allting, plus lite efterrätt. Det skulle jag inte ha gjort. Nu förstår jag vad matkoma innebär.

Jag har förresten gjort något dumt. För en vecka sen gick jag till frissan och gjorde något helt crazy. Jag klippte av mitt hår och färgade det röd/brunt/blont. Det låter som ett skämt, men tyvärr är det hundra procent sanning. Hur dum får man bli egentligen? Jag kommer aldrig vänja mig vid det. Jag blir förvirrad varje gång jag passerar en spegel. Idag på kalaset så var det en man som ropade "tjejen i rött hår" till mig. Jag kunde inte förstå varför han kollade på mig.
"Är han färgblind eller?", tänkte jag innan jag kom ihåg misstaget jag försökt förtränga.

Imorgon är fredag. Inte vilken fredag som helst dock. Black friday, kallas den.
Det innebär att det är enorma reor överallt i alla butiker.
Affärerna öppnar runt 4-5am.
Folk kommer köa utanför i timmar. Det låter helt insane, och jag är så exhalterad!

Elin och Sara innan vi tar oss ann Dublin.

Idag är det Veterans Day, och det betyder att alla skolor är stängda. Därför fick jag ändra mina timmar och jobba morgon istället. Jag tog med mig barnen till ett djungelgym en bit härifrån, och det mina vänner, var crazy.

Det var en tvåvåningsbyggnad fylld med spelautomater, bollhav, klätterställningar, labyrinter, nät, rutschkanor och allt ett barn kan önska sig på en lekplats. Minstingen var lite rädd för att krypa ensam in i den stora labyrinten så jag klämde mig såklart också in där, men det gör jag inte igen. Jag har nog aldrig haft problem med trånga utrymmen förut, men idag höll jag på att gripas av panik där i lekrummet. Det var barn överallt i dessa trånga gångar och det fanns massa olika tunnlar att välja mellan för att hitta ut. När vi äntligen trillade ut genom en av alla öppningar så var jag inte alls särskilt sugen på att bege mig in igen, så jag tänkte hålla koll på avstånd. Det var också ett misstag för helt plötsligt blinkade jag en halv sekund för länge, och hade då förlorat dom ur sikte. Som tur var hann ingen av dom förstå att dom var borttappade så jag var den enda oroliga i sällskapet. Såhär höll det på fram och tillbaka under hela besöket, men jag fick lyckligtvis med alla barn hem igen. Efter fem hektiska timmar med ett intensivt lekande så jag vet tre stycken som kommer sova gott inatt.



Om det har undgått någon så vill jag bara uppmärksamma er på att kidsen har störst ögon i hela världen.

När mina föräldrar var här så hade dom med sig Hoffmaestros nya skiva. Den åkte givetvis genast in i bilstereon och spelades oavbrutet så fort motorn var igång. "We don't like Hoffstro!", ropades det från baksätet, men jag har enträget stått på mig och vägrat stänga av min fina skiva. Efter två veckors non-stop matande låter det istället såhär: "Malin can you please turn the volume up? Eeyoo we just can't behave, skankadankadandandandey, eeyoo we're on that skankin' rave skankadankadandandandey skankadankadandey dey." Bäst av allt är att under middagen sitter båda och nynnar på Hoffmaestro medan föräldrarna utbyter oroliga blickar, och jag känner nöjt att jag har bidragit med något väldigt, väldigt bra i deras uppväxt. Hoffmaestro är för stora för Sverige och borde verkligen komma hit och introducera the U.S. för lite skankatronic punkadelica. Det finns i alla fall minst tre personer i det här landet som skulle betala dyra pengar för gå på deras livespelning. Eftersom att deras konserter är så lugna och stillsamma så tror jag det hade varit en perfekt barnaktivitet.

              

Även om jag kanske har postat klippet förut så vill jag gärna att ni lyssnar igen. 
Inte minst för er egen skull. 

Do you wanna be an Indian?

I mitt huvud råder irritation:

1. Jag gick precis upp fruktansvärt tidigt för att gå på min klass, men den visade sig vara inställd. Det är faktiskt 20 minuter härifrån så jag tycker att man kan skicka iväg ett litet mejl, telefonsamtal eller ett sms till oss morgontrötta som värdesätter sovmornar och inte gärna går upp i onödan. Nu kan jag inte somna om.

2. Det är förbannat irriterande att man alltid hinner använda upp minst två balsam-flaskor innan schampot är slut. Varför är det så? Varför kan inte någon ta på sig ansvaret och lösa det problemet? Megastora balsamflaskor kanske vore en idé? Jag bara brainstormar. 

3. Jag går bananas om inte Hot Leg skärper till sig och gör en ny skiva snarast! Förstår dom inte att det finns folk som väntar? Tur att man inte håller andan alltså.

4. Jag har massa grus i hårbotten för en liten unge på lekplatsen tyckte det var kul att överraska mig med att tömma en hink över mitt huvud. Jag trodde att jag hade en idrottsklass idag så jag duschade inte igårkväll. Jag sov med kliande sandkorn i håret helt i onödan.  

5. Jag missade Vamipre Diaries igår, och nu måste jag vänta till måndag morgon innan det kommer ut på internet.

6. Igår kollade jag på hela Bridget Jones's Diary, för jag hade för mig att The Darkness underbara dänga spelas i den filmen. Men hörde jag den någonstans? Nej! Snacka om besvikelse.

Något som däremot inte är det minsta irriterande är:

1. När jag gick in på Starbucks idag och såg att tjejen bakom disken direkt tog upp en kopp, skrev ner något snabbt och sa "A grande vanilla latte for you, right?" Tänk att det var precis vad jag ville ha! Utan att ens fråga efter mitt namn så skrev hon Malin på koppen! Inte Moln, Molly, Loni, Pavli, Marley, Moleen, Marla eller något annat. Bara Malin. Helt otroligt vilken imponerande service.

2. När minstingen idag satt på toa, och helt från ingenstans sa "I wob you, Mawin". Då glömmer man genast allt irriterande som hänt under dagen och det finns nästan ingen bättre känsla.

3. Det är fredag!

Såhär söt var M på halloween.